Innehåll

De första dokumenten

Historiska Kartor

Byn Västra Ljungby

Socknens skolor

Trolle Ljungby Storskola

Trolle Ljungby Mellanskola

Övriga byggnader på skolan

Några små kuriosanoteringar från de gångna  åren

Skolans utemiljö

Kulturhusens  Dag 2000 & Traditioner

Ett Kungligt besök

Nedläggningshot genom åren

Lärare och lärarinnor

Bilagor

Äldre  klasskort och bilder

Skolfoto åren från 1989 - 2009

Skolminnen av Edvin Möllerstedt

Utdrag ur Skånes kalender – Skånska landsbygden 1878

Arbetet med att sammanställa och nedteckna skolans historia har bedrivits som ett historiskt hobbyprojekt under åren 2008-2009. Den här redovisade sammanställningen gör inga anspråk på att vara en komplett vetenskapligt dokumenterad färdig historia, utan skall ses mer ur ett populärhistoriskt perspektiv där fler intressanta uppgifter säkert kan komma fram med tiden. Syftet har i första hand varit att dokumentera delar av skolans 168-åriga historia till kollegor på skolan, bygdens folk och efterkommande generationer.

De första dokumenten

Trolle Ljungby skola eller Västra Ljungby skola som den tidigare hette var och är en charmig gammal byskola med anor från det tidiga 1800-talet. Därmed var det en av landets äldsta folkskolor, eller som det numer heter, grundskola som fortfarande var i bruk in på 2000-talet. Socknen första skola tillkom någon gång tidigt under 1800-talet. Att det då rörde sig om en skola som bedrevs som en kringgångsskola på olika platser, kan vi i dag vara ganska säkra på. Nästan alla skrivna dokument om församlingen och skolan förstördes vid en brand i prästgården år 1825 så man vet man ganska litet om socknens tidigare historia. Dock finns det några värdefulla dokument kvar från den äldre tiden. Det finns en skriftlig dokumentation från en ”Embetsberättelse 1830” där följande text om socknens tidigaste skolundervisning står att läsa: Om Barnundervisning och förhör i Christendoms kunskapen. § 16. I hvarje af pastoratets fem byar antages vid efterhösttiden en Skolmästare, som genom omgång i hus och gårdar till Påsktiden det följande året undervisar allmogens barn. Till Skolmästare, som nästan hvarje år ombytas, antagas inga andra, än de, som äro till frägden oklandrade; men som Byamännen så svagt löna sine barns Lärare, att verkligen skicklige personer dertill säl/an anmäla sig. Skolhus finnes icke i någon af Församlingarne, ehuru få ställen torde gifvas, som erbjuda en så gynnande lokal der alla byarnes barn med nästan lika bequämlighet skulle kunna njuta undervisning, åtminstone större delen af året. Så redan här talas det om att församlingen/socknen var tidigt ute med skolgång. Först 1842 beslutade Sveriges riksdag om att allmän folkskola skulle införas, varvid det krävdes av alla av Sveriges socknar på landsbygden och församlingar i städerna att de inom fem år skulle ordna skollokaler och anställa lärare.

Det första säkra dokumentet för Trolle Ljungby sockens nuvarande och sista skolhus ålder är en ”Prostvisitation hållit i Ljungby Prestgård den 26 Aug 1844”. Där nämns församlingarnes gemensamma Sockenskola i Ljungby, inrättad på bekostnad af församlingens Patron år 1841. I texten nämns även att den här anställde skolläraren Herr P.S Braun är förordnad till att embetet förestå. Nästa kända dokumentation är från år 1852. Då omnämns skolan i ett protokoll från en ”Prostvisitation med Ljungby och Gualövs församlingar den 4:e och 5:e september 1852”. Där skrivs det att ”Ljungby skolhus är nybyggt i utmärkt skick”.  Det talar för att det då avses det skolhus som vid det tillfället är 10 år gammalt. Lärare på skolan var vid den tiden enligt samma protokoll: ”Inom Ljungby församling är Huspredikanten å Trolle Ljungby, Herr Magister Braun, boende och innehafvare af W.Ljungby Skola”. Huspredikanten och Magistern Pehr Svensson Braun var född i Kviinge år 1811 och studerade till präst i Lund. Därifrån kom han till Trolle Ljungby 1837 för en tjänst som huspredikant på slottet. År 1841 gifte han sig med mamsell Anna Sophia Åström, f.1815 i Kristianstad. Anna Sophia var fosterdotter till Trolle Ljungbys kyrkoherde J.J Malmström. Pehr Svensson Braun flyttade 1854 till Ivetofta för en prästtjänst där. Han blev därefter kyrkoherde i Hörröd församling och avslutade sin karriär som kyrkoherde i Högs församling i Malmöhus län och avled där 1879

En annan tillförlitlig källa är Trolle Ljungbys kyrkoböcker. I husförhörslängden för åren 1837-1841 noteras skolan för första gången med beteckningen Nr: 11 Skolehus beläget på prästboställets mark Nr: 11. Skriven på skolhuset är då hustrun till Pehr Svensson Braun, Sofia Åström. Huspredikanten själv är dock i alla åren skriven på Trolle Ljungby slott. Dock framgår det inte av den kyrkboken exakt vilket av de fyra åren som den noteringen gäller från. Noten ”Skolehus” bör ju vara från år 1841, d.v.s. det då nybyggda skolhuset, men kan lika gärna gälla för ett äldre hus på prästbostället. Under Nr; 11 Prästbostället noteras det genom åren förutom prästbostaden och skolhuset även flera olika gatehus på ägorna. Längre fram i tiden (1930) ändras sedan tomtbeteckningen till nr: 15.

På en avritad karta ”Charta öfer Wästra Ljungby by” från 1849 års enskifteskarta finns skolan utritad på sin nuvarande plats (vid den röda pilen på kartan).

Med stor säkerhet är det denna skolbyggnad som avses redan i protokollen från år 1844 och 1849

Noterbart är att på en tidigare karta från storskiftet år 1796 finns varken kyrkogård eller någon byggnad markerad på denna plats.

Ytterligare ett dokument som talar för skolans tidiga ålder är från Lantmäteristyrelsens arkiv. Där finns ett ”Protokoll fört vid laga skifte 1849” där man kan läsa att Skolehusplats uttages där Skolehuset är beläget, med sträckning till vägen till en rymd 1 Tl;11 2/10kpl. I samma protokoll står även att Den nuvarande norra Brunnen hvilken befinnes på skoleplatsen, förbehåller Kyrkoherden sig att framgent begagna och underhålla.

Nuvarande Trolle Ljungby by hette från början Västra Ljungby. Eller som hela socknen hette ännu tidigare, under den danska tiden, Lyngby. Först i samband med freden i Roskilde år 1658 blev det Ljungby socken som då bestod av byarna Wanneberga, Tosteberga, Östra och Westra Ljungby. Under en kort period på 1800-talet hette sedan hela socknen Västra Ljungby. Enligt ett kungligt brev daterat den 10 november 1883 erhöll dåvarande Västra Ljungby socken då rätten till sitt nuvarande namn Trolle Ljungby. Byn låg runt Trolle Ljungby gård och slott, från Bengtsro i norr till en bit söder om nya kyrkogården. Skolan är belägen till öster om den omkring 1815 anlagda, men då ännu inte utbyggda kyrkogården och strax söder om prästbostället. Kyrkogården byggdes sedan ut vid tre tillfällen, 1856, 1866 och 1896 då den fick sin nuvarande storlek. Några andra detaljer att lägga märke till på 1849 års karta är att de markerade dammarna framför slottet varit fyra från början, och att de varit sammanbundna med två bäckar som i dag är uttorkade men fortfarande synliga i naturen där. De var delar i ett vattensystem som fortsatte ut genom slottsparken och slutade i Gagne sjö (nuvarande Trolle Ljungby mosse). Det framgår även att det funnits flera gatuhus och gårdar mellan skolan och slottet. Där slottsparken nu finns sedan enskiftet ca.1850, låg förr en rad ”gatuhus”, det som låg närmast kyrkan, Nr: 19 var klockarbostället. Husen som låg bortom slottet är en rad gårdar som tvingades flytta ut från byn vid enskifte

Bara några hundra meter från skolan ligger det vackra renässansslottet Trolle Ljungby från 1600-talet, som både byn och skolan fått sitt namn efter. Det var dåvarande greven på Trolle Ljungby gård och fideikommiss som hette Hans Gabriel Trolle Wachtmeister (1782-1871) som var den ”Patron” som bekostade och lät bygga skolan, så att barnen först i socknen och efter 1863 i kommunen (Trolle Ljungby var då en egen kommun) fick undervisning. År 1922 upphörde grevarnas patronatsrätt och både skolan och kyrkan blev församlingens angelägenhet.

Patronatsrätten innebar en rätt för enskild person, vanligen en adlig ägare till en sätesgård inom församlingen, att tillsätta präster och ibland andra församlingstjänster.  I gengäld hade denne åtagit sig ekonomiska förpliktelser för prästgården, kyrkobyggnaden, eller annan kyrklig egendom. Allra mest känt är Trolle Ljungby slott för dess gamla sägen om Hornet och Pipan och Karl XI:s långvariga vistelse där under det Skånska kriget.

Till slut blev det fem skolor inom socknens gränser.

Det var Västra Ljungby (1841), Vanneberga (1866) och Tosteberga folkskolor samt Östra Ljungby och Björkets småskolor.

Björkets småskola lades ner 1962. Skolhuset låg och finns ännu kvar som privatbostad uppe vid vägen som går parallellt innanför dagens E: 22.  I Björket fanns det även ett tidigare skolhus som revs på 1960-talet efter att varit privatbostad i många år. Det skolhuset hade av personal på slottet fått smeknamnet ”Pepparkakshuset” med anledning av sitt speciella utseende. Huset låg mitt på den nu breddade E22: an, mitt framför alle´n mot Trolle Ljungby. De andra skolorna låg som namnet säger i sina respektive byar. Tosteberga skola blev nedlagd 1955 och riven 1978. Rivningsmaterialet från skolan användes sedan som utfyllnad i hamnplanen i Tosteberga hamn. Vanneberga skola lades ner och såldes 1964. Det skolhuset finns också kvar och är i dag bostad och Galleri Samlargrafik. Östra Ljungby småskola upphörde år 1952 och är även den privatbostad i dag. Efter hand som de övriga skolorna lades ner fördes delar av skolmaterialet över till nuvarande Trolle Ljungby skola. Med tiden blev det trångt i förråden där och i slutet av 1980-talet bildades det en skolmuseiförening med uppgift att bevara skolhistoriska minnen till eftervärlden. Museet är beläget i Östra Ljungby, bredvid f.d småskolan

I en bok, Skånes kalender – Skånska Landsbygden från 1878 kan man läsa följande fakta om skolväsendet i V.Ljungby socken: Församlingen eger 2 fasta folkskolor med 2 ord. Lärare, 1 mindre skola med 1 lärarinna, 4 fasta småskolor med 1 lärare och 3 lärarinnor samt 3 egna och 4 hyrda skolhus jemte 2 planteringsland.  (Hela texten om V.Ljungby finns som bilaga) Det framgår även ur boken att kommunens skolutgifter år 1876 var 6.729:-, av vilket 4.708:- var löner.  Under de åren på 1800-talen då Trolle Ljungbys olika skolor byggdes ökade befolknings-mängden stadigt. Högsta antalet invånare hade socknen år 1865, då det fanns 2101 personer där. Därefter har det sakta men säkert sjunkit till dagens nivå på strax under 700 personer. År 1876 utgjorde antalet barn i skolåldern 358, av vilka 126 undervisades i folkskolan, 35 gick i mindre skola, 104 barn fanns i småskola, 21 stycken fanns i läroanstalt utom distriktet och 53 barn undervisades i hemmet.

I skolans huvudbyggnad och den äldsta delen (den gamla storskolan) var det från början de äldsta eleverna i klass3, 4, 5, 6 och 7 som fick sin dagliga undervisning fram till dess att ”Mellanskolan” byggdes. Med anledning av en större mängd nybörjare gjordes en omorganisation, så mellan åren 2006 - 2009 var det istället förskoleklassen och klass ett, två, och tre som fanns i de lokalerna. I samma byggnad fanns även personalrum, skolans fritidshem och lokaler för speciallärare. Fritidshemmet som startades 1994 var inrymt i vinkeldelen till vänster, det som var lärarebostad ända fram till 1990. Men vinkeln med lärarebostaden skall ha tillkommit först några år efter huvudbyggnaden. Den delen har sedan under åren blivit renoverad och ombyggd vid olika tillfällen för att möta tidens krav på bl.a. kök och badrum. Även ett gavelfönster har satts igen.

Ann-Christin Ljunggren, f.Bengtsson, född i Trolle Ljungby och dotter till läraren som innehade tjänsten och bostaden 1943-1948 berättar i ett brev till författaren;

– I lärarbostaden kom man in i ett stort rum med kakelugn. Till vänster låg köket och till höger låg vardagsrummet. 1943 fanns det ”rickepump” och järnspis i köket, alltså kallt vatten. En rad utedass fanns borta vid slöjdsalen. Jag var nyfödd 1943 och döptes i Trolle-Ljungby kyrka. Småbarn badades i zinkbalja. Vuxna for till badhus. Hydrofor och en välsignad Agaspis fick vi 1944 eller 1945. Man fick gå ner till stallarna (slottet) för att köpa mjölk.

Den västligaste delen av Storskolebyggnaden (närmast i bild) byggdes till någon gång mellan 1852 och 1858. I ett prostvisitationsprotokoll från juli 1858 kan man läsa Skolhuset i W.Ljungby är uppfördt af bohle och är tillräckligt rymligt samt wäl underhållet. Sedan sista prostvisitation (1852) har Skolhuset der blifvit tillbygt, så att en flickskola är inredd, der i passande handarbeten underwisning meddelas af en lärarinna. Så wäl byggnaden som lärarinnans lön bestrides af Högwälborna fru Grefvinnan Trolle Wachtmeister (Sigrid Margareta Charlotta Fleming), som även bekostar fattiga flickors underhåll under skoltiden. När den delen av Västra Ljungbys skollokaler blivit utbyggd kunde den nya delen användas till textilslöjd. En slöjdlärarinna anställdes och enligt en muntlig tradition skall hon också ha haft till uppgift att laga varm soppa till barnen varje dag. Maten transporterades också till Vanneberga skola. Detta var på slutet av 1800-talet. En av textillärarinnorna var under en lång tid Christina Lundberg, maka till dåvarande läraren i storskolan, Anders Jönsson. Christina innehade den tjänsten i 24 år.  I den del som byggdes till skapades även en liten slöjdlärarebostad på ca; 25m². Lägenheten på två rum var under många år uthyrt som privatbostad till olika familjer. Bland annat bodde en av skolans tidigare elever, Edvin Möllerstedt (f: 1910, d:1994) där några år på 1940-talet. Han var elev först i mellanskolan och sedan storskolan under några år runt 1920-talet. Han lät publicera sina ”Skolminnen” i Rinkaby IOGT-NTO: s årsskrift Hembygdens jul 1985. Hela texten återfinns som bilaga efter detta arbete. När den sista hyresgästen flyttat ut användes utrymmena till olika skoländamål. Det har varit grupprum, rum för specialpedagogen, datasal m.m. De sista åren fungerade rummen som skolbibliotek. Väggarna i den äldsta delen består av liggande stockar. Från början fanns det här enbart en storskola och sedan efter några år den ovan nämnda ”flickskolan”. Småskola eller mellanskola i denna del av byggnaden blev det nog inte förrän efter nedläggningen av Björkets småskola 1962. Exteriört renoverades skolans byggnader i början av 2000-talet, och då fick alla byggnaderna den ”rätta” gula färgen som fanns på dem i början av 1900-talet. Men på insidan har det ju av naturliga skäl förändrats genom åren, allteftersom olika lagar, läroplaner, klassammansättningar och samhällssynen på skolan har förändrats. Men fortfarande finns det kvar spår även där från äldre tider. Bland annat så finns det två praktfulla kakelugnar som man dock inte längre får elda i, en i varje skolhus,. Just detta med eldningen och värmen i skolhuset var en viktig syssla för i tiden. Under många år på första halvan av 1900-talet, fram till början av 1950-talet sköttes detta arbete av en gammal kvinna, Pernilla Nilsson f; 1871 d; 1955, som i bygden även kallades för ”TockaPernillan”. Pernilla bodde i det lilla hus som ligger bara ett par stenkast från skolan, och som numer är Trolle Ljungby scoutstuga. Öknamnet hade hon kanske fått för att hon varje morgon var ”uppe med tuppen” för att vandra över vången bort till skolan och sätta fyr i spisar och kaminer så att det blev varmt innan dagens lektioner tog sin början. För detta arbete uppbar hon en blygsam lön som år 1948 fastställdes till 75:- i månaden (ca: 1250:- i dagen pengavärde). När Pernilla år 1954 lämnar sin tjänst 83 år gammal tilldelas hon av Fjälkinge skolstyrelsen en gratifikation på 200:- som tack för väl utfört arbete genom åren.

I skolhuset fanns det förr även en biblioteksfilial inrymd som tidigare var Trolle Ljungby församlingsbibliotek, ett av Skånes första, invigt redan år 1858, och verksamt ända in på 1990-talet. Att så tidigt och med små tillgångar starta ett sockenbibliotek tyder på att det i dåvarande kommunen fanns en vilja att verka för folkbildning. Till underhåll av biblioteket anslogs hundskatten i socknen, som på den tiden var 2-3 riksdaler. 1868 beslöts att ur kommunalkassan anslå 30 riksdaler årligen till sockenbiblioteket. Det motsvarar cirka 1450 kronor i dagen penningvärde. Redan 1875 hade biblioteket 342 böcker och bibliotekarie var folkskolläraren Anders Jönsson.

Med tiden byggde man även den så kallade mellanskolan i Västra Ljungby. Huset tillkom sannolikt någon gång under andra halvan av 1800-talet Att den stod färdig förre 1904 är helt klart eftersom det finns ett skolfoto från det året där skolhuset syns. I skolhuset finns ett stort och ett mindre klassrum. Från början fanns där också en bostad för folkskol-lärarinnan, en lägenhet på två rum och kök vilket man fortfarande kan se. Bostadsdelen användes mellan åren 1993-2006 först som deltidsförskola och sedan som barnskola. De sista åren är det klasserna fyra, fem och sex som har haft sin dagliga verksamhet i mellanskolans hus.

I början av 1900-talet hette mellanskolans lärarinna Mathilda Westesson. Om henne skriver Edvin Möllerstedt följande uppskattande ord:

– Mathilda Westesson var en mycket lugn och snäll fröken. Hon var den av mina lärare som jag hade det största förtroendet för, hennes lugna metodiska undervisning gjorde att jag verkligen bjöd till för att inhämta så mycket lärdom som möjligt av denna i mina ögon verkligen snälla människa.

En annan av de lärarinnorna som bodde i mellanskolan en längre tid var Anna Gunhild Nilsson, f: 1903 d: 1971. Hon tog över tjänsten efter Mathilda Westesson, och var sedan verksam som folk-skollärarinna i Trolle Ljungby i 42 år, mellan åren 1925-1967. Anna Gunhild var systerdotter till läraren Nils Harald Nilsson Lindell i storskolan. Vid pensioneringen 1967 berättade hon för Kristianstad-bladet att mycket förändrats och att det var annorlunda då hon började arbeta på skolan. På den tiden fanns fem skolor och tio lärare i församlingen mot en skola i dag. Och det ålåg lärarinnan att städa skolan, för vilket hon fick en mycket liten ersättning. Skolmaterielen måste eleverna bekosta själva, och naturligtvis fanns inga skolskjutsar. Däremot förekom skolresor. Dessa företogs i ibland med hästskjuts till exempelvis Landön och om det skulle vara en riktig lång resa, till Valje.

I början av 1900-talet byggdes gymnastiksalen som då var en av Skånes allra första sådana, och som renoverades och isolerades 1950. Gymnastiksalen användes inte bara av skolans elever.  Periodvis har den även använts av socknens folk för motionsgymnastik. I början av 1990-talet tillkom sedan tillbyggnaden med duschar och omklädningsrum. Ungefär samtidigt flyttades all inomhusidrotten till Fjälkinge, som ju hade en större och modernare idrottshall. Under vår och höst bedrevs fortfarande idrottsundervisningen utomhus i Trolle Ljungby, och då används duscharna och omklädningsrummen. Eleverna i Trolle Ljungby har alltid varit väldigt duktiga i friidrott, idrottsplatsen finns ju bara ett stenkast bort. Den före detta gymnastiksalen är numera ombyggd och användes flitigt som musik och dramasal med ljus & ljudanläggning. Så sent som 2008 byggdes det läktare till åskådarnas nöje. Även då hade skolan stor glädje av omklädningsrummen som fungerade som loger för de unga skådespelarna / artisterna. På den stående reprotoaren stod luciatåg & julspel, småstjärnorna, melodifestival och olika teateruppsättningar.

En ny byggnad som skulle inrymma träslöjdsal, kol- och vedbod uppfördes omkring 1920. År 1983 renoverades byggnaden och numera finns kök, skolmatsal och vaktmästarens förråd där. Men fortfarande finns det på två av väggarna i matsalen målade märken där de olika verktygen skulle hänga. Inte förrän 1969 fick eleverna tillgång till inomhustoalett. Den byggdes och finns ännu kvar i mellanskolans hus där klass 4-6 finns. Dessförinnan var det en rad utedass bredvid slöjdhuset som gällde vid behov. Då den byggnaden renoverades till matsal gjordes även där toaletter, så komforten ökade och köerna blev mindre. Före matsalsrenoveringen hyrde skolan ovanvåningen i det bredvidliggande församlingshemmet som skolmatsal mellan åren 1966-1983. Den första föreståndaren för den nya ”barnbespisningen” var Signe Andersson, som sedan följdes av Ingrid Svensson. Efter henne kom Maja-Lisa Jönsson som var skolbarnens ”mattant” i 18 år mellan åren 1986-2005. Därefter har skolans övriga personal delat på ansvaret för denna viktiga syssla. Maja-Lisa berättar om en härlig tid med härliga ungar, fina arbetskamrater och glada minnen. 

- Vi skulle till Lerjevallen med buss och bl.a. grilla hamburgare. Vid avfärden på morgonen var hamburgarna inte riktigt upptinade, men ok, dom skulle ju grillas. Väl framkommen skulle jag börja med förberedelserna och kartongen med hamburgarna placerades på snön. När kartongen efter en stund skulle sättas på ett bord gick botten av och hamburgarna hamnade i snön. Det var bara att skrapa av hamburgarna från snö och lägga dem på grillen så barnen fick sina hamburgare, vi hade mycket roligt åt det länge. En annan gång skulle vi agera som ”restaurang”. Barnen skulle tjänstgöra som kypare, välkomna gästerna in och visa dom till sina platser, jag skulle själv också klä mig som serveringspersonal med mörka kläder, vitt förkläde och spetsmössa. Jag stod också vid dörren och välkomnade gästerna in, då tittade en liten kille på mig med stora ögon och sa, Maja-Lisa du ser ut som en halv ängel.

Intill den nuvarande matsalen byggdes 1965 ett garage för skolbussen. Garaget var begagnat, det var från början placerat vid Vanneberga skola men flyttades hit när den skolan lades ner.  Samtidigt passade man då på att införskaffa en ny skolbuss för 60 elever.

Några små kuriosanoteringar från de gångna  åren

• Konserveringskurs hålls i Trolle Ljungby skola 1919

• Elektriskt ljus installeras i skolan, år 1926.

• Under krigsåren 1939-1945 deltog skolans elever i olika kampanjer, bl.a. insamling av äppelkärnor till det av kriget förödda Finland. Under de åren fanns det också grävda skyddsrum för lärare och elever vid kyrkogårdsmuren söder om mellanskolans trädgård.

• Skolresa till Stockholm år 1947

• Lärarna Hans-Erik Elmquist och Anna Gunhild Nilsson får tillstånd att bygga bilgarage på skolan mark år 1950

• Ljudfilmsprojektor köps in år 1950

• Ett kylskåp köps in till lärarebostaden år 1954

• Nya skolbänkar ”Gärsnäsbänken” inköps år 1955

• Gymnastiksalens tak repareras för 2140:- år 1958

• Simskola anordnas på Landön och i Tosteberga 1959

• Den första TV-apparaten inköps år 1962

• Dricksfontän, tvättställ och oljekamin inköps år1962

• Slöjden överförs till Fjälkinge skola år 1969

• Skolans elever uppvaktar kung Carl Gustav vid hans besök på Trolle Ljungby slott år 1974

• Alla skolans elever och lärare uppvaktar Kungen och Silvia på slottets borggård vid kungaparets Eriksgata 1983.

Det som förr var den tjänst-görande lärarens privata trädgård blev med tiden en del av skolans fantastiska utemiljö. Där finns en liten damm, gungor, volleybollplan och lek & klätterställning. I buskar och snår hade barnen, gångar, spännande gömställen, och byggde hemliga kojor av olika naturmaterial. På andra sidan skolhuset finns det två fotbollsplaner, basketplan, hinderbana, grillplats, pulkabacke och grönytor.

Den väg som går ner till skolan heter Elmqvists väg, och är uppkallad efter Hans-Erik Elmquist (1923-1998) och hans hustru Birgit, f:1925, det lärarepar som bodde och troget tjänstgjorde på socknens skolor i mer än 40 år, från sent 1940-tal till 1990-talet. Hans-Erik Elmqvist började sin läraregärning som extralärare på skolan 1948, blev ordinarie 1950 och gick i pension efter 41 år, 1989. Hans-Erik Elmqvist tjänstgjorde den största delen av tiden i Trolle-Ljungby men var även en period i Vanneberga skola. Han var en stor profil och deltog mycket aktivt i det sociala livet i Trolle Ljungby församling under alla år. Han var med och startade Trolle Ljungby Scoutkår, var en tid ordförande i idrottsföreningen, startade filmklubben, var nämndeman och hade även kyrkliga uppdrag. Därtill var han även en mycket flitig lokalskribent till Kristianstadsbladet.

På Kulturhusens Dag den 11/9 år 2000 uppmärksammade man landets gamla skolbyggnader. Trolle Ljungby skola var en av de skolor i Sverige som deltog eftersom skolan var en av de allra äldsta grundskolorna i landet som fortfarande var i bruk. Och därtill är den yttre skolmiljön unik. Det är ju en hel liten ”Skolby” med egen väg som finns bevarad där för framtiden. Det är ett kulturminne och bör bevaras som ett levande sådant. Att skolmiljön är en viktig del av vår historia framgår ju även av att Riksantikvarieämbetet tillsammans med länsstyrelsen klassat hela området där skolan ligger som ett ”av riksintresse för kulturmiljövården”.

På skolan har man alltid försökt hålla på en del traditioner från förr. Varje år firades skolavslutningen med att samtliga elever och personal gick i ett tåg med svenska flaggor från skolan till kyrkan, en 100-årig tradition. När socknens alla fem skolor var i drift så kom även lärare och elever marscherande eller cyklande från dem, alla barnen med svenska flaggor i händerna. Till julavslutningen var det fackeltåg som gällde.

Trolle Ljungby skola har alltid varit en föregångare inom många områden. Skolan var tidigt engagerad i miljöarbetet och fick utmärkelsen ”Grön Flagg” redan 1997, som en av de första i Kristianstads kommun. Det arbetet har sedan fortsatt och utvecklats, så att skolan sedan 2005 var en av skolverket godkänd ”Skola för hållbar utveckling”

Säkert har det i skolans 168-åriga historia varit många höga herrar och fina damer som har besökt skolan. Men det ”finaste” besöket var nog i oktober 1978 då drottning Silvia besökte Trolle Ljungby skola och uttalat sitt gillande och stöd för den. Drottningen var på ett privat besök i skolan tillsammans med sin hovfru Alice Trolle Wachtmeister och greve Hans Gabriel Trolle Wachtmeister. Drottningens önskemål var att få följa en vanlig lektion i byskolan, vilket hon gjorde i alla tre klasserna. Efter besöket kommenterade drottningen att den här dagen skall hon inte glömma, och att hon hade upplevt Trolle Ljungby skola som mycket intressant.

Några gånger tidigare genom åren har Trolle Ljungby skola varit nedläggningshotad. Förra gången var det 1982 - 1983 då Socialdemokraterna styrde i Kristianstads kommun. Som stöd för att skolan skulle finnas kvar den gången ställde politiker från både den borgerliga oppositionen och de sittande makthavarna upp för skolans bevarande. Centern var ett starkt landsbygdsparti den gången och skrev kraftfulla inlägg i debatten. Även elevernas föräldrar, andra boende i församlingen och inte minst Hans-Erik Elmqvist stred för att skolan skulle få finnas kvar. Skolan överlevde den gången och tur var väl det för bara några år senare var det åter dags för stora barnkullar som skulle få plats på skolorna runt om i bygden. En historia som upprepade sig en bit in på 2000-talet, men denna gång med ett tråkigare slut

Ett tidigare nedläggningshot som många inte känner till är redan från åren 1946-1951. Dåvarande kommunalfullmäktige i Trolle Ljungby hade 1946 beslutat att lägga ner de fem små byskolorna och i stället låta bygga en ”Centralskola” i kommunen, med placering på en för ändamålet inköpt tomt vid Parkvillan. Byggnadsritningar var framtagna och godkända av skolöverstyrelsen. Efter sammanslagningen med Fjälkinge 1952 revs beslutet upp och i stället bestämdes det att den nya Centralskolan skulle byggas i Vanneberga. Efter stora protester från olika håll i kommunen blev detta beslut inte genomfört, utan man valde att behålla och renovera de skolor som var i drift.