Österslövs indelta soldater unde

	Men även mer militära uppdrag kunde förekomma, bl.a. så sändes ca 500 indelta soldater från Norra Skåningarna till ett fredsuppdrag vid Flensburg i mitten på 1800-talet (se författarens artikel på denna webbplats). I den styrkan ingick ett antal soldater från livkompaniet som rekryterades från Villands hära

	I Skåne fanns det i början av 1800-talet en styrka av 1,244 soldater som tillhörde det år 1811 nyuppsatta Norra Skånska Infanteriregementet. Från 1816 blev regementet indelt och styrkan nedsattes då till 1,000 man. I Villands Härad kom det att finnas strax under 100 bemannade soldatrotar som då fördelades på Villands livkompani plus ett antal rotar som hölls vakanta i fredstid. De indelta rotesoldaterna bodde i början av seklet oftast i sina soldattorp som bekostades av roten (en eller flera gårdar/heman tillsammans) som anställde soldaten. Soldattorpet skulle enligt den militära stadgan vara 8 x 4 meter och sju stockar högt (cirka två meter). Dessa mått bestämdes av armén för att alla indelta soldater skulle få likvärdiga bostäder. Åtskilliga av de gamla soldattorpen finns kvar efter att indelningsverket upphörde 1901 och används i dag mest som sommartorp. Bilden bredvid visar ett typiskt soldattorp från mitten av 1800-talet, som i dag finns bevarat på Skansen i Stockholm.
	Men i Skåne fanns det i mitten av 1800-talet färre soldattorp än i andra delar av landet. Orsaken till detta var att de två infanteriregementena, Norra & Södra, sattes upp relativt sent och särskilt i slättbygderna hade soldaterna istället tillgång till egna torp eller gathus. De tättbefolkade byarna gav knektarna möjlighet, att bo och arbeta var de själva ville, något som oftast var helt nödvändigt för den dagliga försörjningen. Det militära kravet att vid inkallelse och övningar snabbt kunna inställa sig på plats var ju lätt att uppfylla även om man valt att bo i någon annan by. Det var väl kanske också en önskan att leva sitt eget liv och inte underordna sig och behöva stå med mössan i hand för några rotebönder, för att få ut det man hade rätt till som indelt soldat
	Vilka var då de indelta soldaterna, och vad hette de ? Jag har tittat närmare på några av de knektar som tillhörde Österslövs bys rotar under Norra Skånska Infanteriregementet, och som delvis bodde i något av byns soldattorp under 1800-talet. Var soldattorpen haft sin grund har jag ännu inte kunnat hitta på någon karta, De finns inte med i någon husförhörslängd före år 1814, och inte efter år 1855. År 1856 var Österslövs socken indelad i 14 rotar, fördelade enligt följande: Österslöv: 3, Kälkestad: 2, Håstad 3, Karsta: 1, Karsholm: 3, Smedstorp: 1, Eskeröd: 1. Alla dessa rotar var inte hela tiden under åren aktiva med en indelt soldat. Rotar slogs ihop, rotenummer flyttades från en by till en annan och en del rotar vakantsattes av kostnadsskäl. Men sammanlagt fanns det över 50 indelta soldater som under 1800-talet tjänstgjorde i Österslövs socken. På Österslövs bys första rote, Nr; 15 med torpet Nr:34 redovisas det mellan åren 1816-1908 sju stycken knektar, medan det på roten nr; 29 med torpet nr:35 står ”VAKANT musiken”. Någon tredje rote finns inte redovisad i Centrala soldatregistret över indelta och värvade soldater och förekommer inte heller i några Generalmönsterrullor. Jag skall här nedan försöka ge en liten bild om var knekten kom ifrån, hans familjenamn innan värvningen, familjeförhållande och hans tid i tjänst. I de fall där det förekommer någon mer speciell notering om knekten så redovisas även den.

	1: NS-01-0034-1816 ROLF Pehr Den första knekten på torpet nr:34 är drängen Pehr Olsson som blir antagen till soldat år 1812 med namnet ”Rolf”. De första fyra åren tillhör Pehr Fjelkestads kompani, som sedan vid regementets omorganisation 1816 får namnet Villands kompani. Pehr är född 3:e december 1784 i Vånga som oäkta son till Ola Nilsson på Vånga:26 och pigan Sissa Pehrsdotter från Mjönäs. Pehr har kommit till Österslöv som dräng år 1807. Han är 28 år gammal och 174 cm lång när han skrivs in i de militära rullorna. Redan samma år gifter han sig med Elna Svensdotter F:1788 i Jämshög. De har varit trolovade en tid och när Pehr får tjänst som indelt soldat ser han väl en försörjningsmöjlighet med eget torp för en familj. Han stannar i tjänst i 10 år och får på egen begäran avsked år 1822. Efter avskedet får Pehr med familj förmånen att bo kvar på torpet till år 1829. Det finns ju tre soldattorp i som tillhörde Österslövs rotar, men bara ett behövs till den nya knekten. På torpet får Pehr och Elna 7 barn, fyra söner och tre döttrar. År 1829 flyttar familjen till Karsholm där Pehr fått anställning som ryktare. På Karsholm föds ytterligare en son. Pehr Olsson Rolf avlider i en olyckshändelse, bara 50 år gammal, den 28/8-1834. Han hittas drunknad i Karsholms sjö (Oppmannasjön?) och begravs på Österslövs kyrkogård. Hans barn för släkten vidare och i dag (2014) finner man släktspår till bl.a. Lidköping, Huskvarna, Sölvesborg och staten staten Washington i USA. Säkert finns det även släktingar kvar i vår hembygd..

	2: NS-01-0034-1822 LIND Anders. Anders Lavesson är född i Ivetofta församling den 12 juni 1801. Fadern var saltpetersjudaren Lave Larsson i Råby. Anders får börja arbeta som dräng redan vid 13 års ålder. Efter att ha tjänat som dräng i sju år tröttnar han nog på det livet, och blir i stället 21 år gammal antagen som soldat på rote nr:15 Österslöv år 1822. Men Anders flyttar aldrig in på torp nr:34 utan bosätter sig i Kristianstad med hustrun Bengta Nilsdotter, F:1796 i Näsby och deras dotter Pernilla, Många knektar hade ett civilt yrke vid sidan om och Anders hade lyckats få en tjänst som sjukvaktare vid ett av stadens första lasarett, en tjänst som han uppehöll under hela sin tid som soldat. Hustrun är samtidigt anställd som städerska på lasarettet, och familjen disponerade ett rum som bostad där. I Kristianstad fick Anders och Bengta 4 barn till genom åren men livet var hårt mot dem. Bara en dotter verkar ha överlevt barndomen. Den 24 september 1831 begär och får Anders avsked från Norra Skåningarna. Han fortsätter sitt arbete som sjukvaktare men de ekonomiska villkoren för familjen har nog försämrat när soldatlivet avslutades. I en notis från lasarettets ekonomiredovisning år 1831, kan man läsa att sjukvaktare Lind begär löneförhöjning för sig och hustrun gemensamt från 100 riksdaler om året till 116 riksdaler (ca 8,100: - i dagen pengavärde) plus fri ved till värme och belysning. Om den begärda lönehöjningen blev godkänd framgår inte av redovisningen. Anders Linds tid som enbart civil blir tyvärr inte lång. Han avlider i förtid efter bara ett år, den 16/12-1832 bara 31 år gammal. Som dödsorsak anges ”Feber”. Hustruns och dotterns vidare öde är tillsvidare okänt

	3: NS-01-0034-1831 LIND Truls. Truls Jonasson är född den 26/2-1808 på Råbelöv Nr:24. Föräldrarna hette Jonas Bengtsson och Anna Trulsdotter. Efter några år som dräng städslas han av bönderna i Österslöv som soldat år 1831 och får även han knektnamnet Lind. Truls är ungkarl och flyttar in i ett av Österslövs soldattorp som tidigare innehafts av soldaten Lustig från en av Håstads rotar. Han stannar bara i torpet två år innan han flyttar till Gualöv. I Gualöv finns hans trolovade Pernilla Oredsdotter F:1807. Truls bosätter sig hos Pernilla och hennes moder, änkan Elna Pehrsdotter på gatuhuset nr:3. Truls och Pernilla gifter sig vid regementsmötet den 13 april 1833. Eftersom Truls lämnat soldattorpet uppbär han enbart den årliga kontantlönen från Österslövs rotebönder som sin försörjning. Det följer nu ett antal år då Truls och Pernilla flyttar mellan olika boende i Gualöv, och där Truls tar arbete som dräng och dagsverkare för att få ihop till det dagliga till sig och hustrun. Fler är det inte att försörja då de inte får några barn under alla åren. När Truls år 1846 gjort 15 års tjänst som soldat begär han och får avsked från regementet. I mönstringsrullan antecknas ” Skadad i ens foten och något i lederna. Tjänst utmärkt väl” De kommande 19 åren i Truls och Pernillas liv blir en svår resa. De skrivs som fattiga, inhyses och Truls som ”bräcklig”. Den 3 mars 1865 dör den 57-årige f.d. soldaten Truls Lind i Gualöv. Hustrun Pernilla lever vidare som ”utfattig” i ytterligare åtta år, tills hon inte orkar mer utan dör för egen hand den 13 augusti 1873

	Efter Truls Lind verkar det inte bott några soldater i Österslövs soldattorp, efterföljande soldater har bara tjänstgjort under rote Nr: 15 Österslöv med kontant årslön därifrån, men har varit bosatta på annat håll. Inte heller står det några andra personer antecknade på något av torpen. I husförhörslängden för åren 1846-1855 förekommer torpen för sista gången med benämningen ”soldattorp”. Därefter är deras vidare benämning och öden okänt. De kan ha rivits eller mer troligt flyttats till en annan plats i socknen, och därmed fått nytt namn/nr i kyrkoböckerna

	4: NS-01-0034-1846 LIND Åke Åke Persson hette han vid värvningen år 1846 och var född i Vånga socken den 17 mars 1819. Han var en lång karl för den tiden med sina 183 cm. Åkes far, Per Modig hade varit ryttare i Skånska Dragonregementet. Åke var den soldaten som stannade längst i tjänst för Österslövs rote. Han gjorde 26 år i kronans tjänst till år 1872. Åke var en soldat som fick uppleva lite annorlunda äventyr i sin tjänst. Han var en av de 500 soldater från Norra Skåningarna som sändes ner till Schleswig 1849 för att bevara freden mellan Danmark och Tyskland. En annan mindre smickrande sak som Åke han med under sina första år som soldat var att han enligt en notering i 1851 års kyrkobok var ”Tvenne gånger dömd för lägersmål”, d.v.s. sexuell samvaro mellan man o. kvinna som inte är gifta med varandra. Mycket skamligt och straffbart på den tiden. Men med tiden kom även Åke in i äktenskap. Den 15 mars 1856 gifter han sig i Vånga med den 14 år yngre pigan Ingar Johnsdotter F:1833 från Bonnslätt. Åke skrivs i fortsättningen som soldat och torpare på N. Koppartorp i Vånga socken. Där på torpet får paret 6 barn. Några av barnen dör som små, men Sonen Per återfinns i Rinkaby med hustru och 5 barn år 1900, och dottern Sissa finns då som ogift i Helsingborg. Åke och Ingar blir kvar på sitt torp livet ut. På mönstringsmötet i mars 1872 får den då 53-årige Åke Lind avsked efter 26 års soldattjänst. Han uppfyller därmed villkoren för att bli ”Gratialist” (pensionstagare) och får en liten summa utbetald varje år från Vadstena Krigsmanshuskassa. År 1889 blir Åke ensam på torpet då hustrun Ingar avlider, 55 år gammal. Åke får leva i åtta år till och avlider av ålderdomssvaghet, 78 år gammal den 18 maj 1897.

	5: NS-01-0034-1872 LIND Ola Den 5:e knekten på roten heter Ola Tufvesson, och är född den 18 januari år 1851 i Söndraby i Oppmanna socken. Fadern är torparen på Söndraby Nr:7 Tufve Jeppson och modern heter Olu Larsdotter. 18 år gammal flyttar Ola till Österslöv socken för att bli dräng först på Nr:7 Karstad, och sedan på Nr:19 Håstad. Där i Håstad bestämmer sig Ola för att prova på soldatlivet. Han får av prästen i byn ett ”Frejdebrev” den 2/4-1872 för att avbryta sin drängtjänst och i stället låta värva sig som soldat under Österslövs rote nr:15. Ola blir antagen som soldat Nr:34 Ola Lind drygt en vecka senare, den 13/4-1872. Han uppges då vara 6 fot lång (183cm) och ogift. Ola flyttar två år senare tillbaka till Oppmanna där han skrivs som torpare och soldat på nr:35 Oppmanna. Torpet har han övertagit efter Per Björk som emigrerat till Amerika med sin familj. På torpet bor sen även hans moder Olu och en broder, Lars som tidvis har vistats i Tyskland. Ola förblir ogift men det framgår av en annan släktforskning att han skall ev. vara fader till en oäkta flicka, Tilda född 1876 i Oppmanna av Ingrid Andreasdotter. Det finns en anteckning inskriven i husförhörslängden det året att Ingrid uppger soldaten Ola Lind som barnets fader. Kanske är det så att Ola inte vill ta sitt ansvar för barnet, utan väljer i stället att rymma från sin militärtjänst. I generalmönsterrullan för 1880 noteras att Ola den 2/2-1877 är rymd och avförd ur rullan. Prästen i Oppmanna församling för in Ola på sidan för obefintliga i husförhörslängden 1878, med noteringen ”på obestämd ort”. Året efter noteras det om honom att han avflyttat till Tyskland. Därefter förkommer han inte längre i några svenska arkiv eller kyrkoböcker. Han kan som många andra tagit sig vidare till Amerika från Tyskland, men han kan även återvänt till Sverige med ett annat namn. Hans vidare liv och livsöde är därför tillsvidare okänt.

	6: NS-01-0034-1877 SJÖLIN Trued Trued Olsson, född i Vånga den 28 maj 1857. Han är då sjunde barnet till Torparen Ola Persson och hustrun Anna Masdotter. Trued stannar hemma på torpet tills han är 17 år. Då flyttar han till Oppmanna Nr:14 för att tjäna som dräng där. På den adressen är han sedan skriven tills 1883. Men under den tiden hinner han fatta två stora avgörande beslut för sitt liv. Efter tre år som dräng tröttnar han på det livet och låter sig bli antagen som soldat för Österslövs rote nr:15 den 7/4-1877, och får då efternamnet Schölin som sedan ändras till Sjölin. I mönstringsrullan 1880 står det tre saker noterade om Trued. Han är 175 cm lång, ogift och Timmerman. Det sistnämnda skulle då tyda på att han är grovsnickare, men det förekommer bara denna enda gång i några papper. Även i soldatlivet tycks Trued ha svårt att finna sig tillrätta. Vid två tillfälle 1878 tar han ut ”Frejdebetyg” från prästen i Oppmanna och i husförhörslängden noteras det först att han flyttat i juli 1879, och därefter står det ”på okänd ort” sedan 13/2-1880. I mönstringsrullan 1883 framgår det att han har rymt från soldattjänsten och har blivit avförd som soldat i juli 1882. Var han uppehåller sig åren mellan 1880-1883 vet ingen, men Trued har nog redan fattat nästa stora beslut. Han utvandrar till Amerika den 14 mars 1883. Därmed upphör spåren efter honom här i Sverige. Dock går det att hitta ett litet osäkert spår efter honom i USA. I Chicago, Cook County, Illinois finns det år 1888 en svensk, Trued O Sjölin F:1857 som gift sig med en Anna Nilsson. Men det spåret får vänta till någon annan gång

	7: NS-01-0034-1877 SJÖLIN Håkan Österslövs bys sista indelte rotesoldat blir Blekingesonen Håkan Håkansson, född den 3:e februari 1862 i Kyrkhult. Håkan kom invandrade till Villands härad och Kiaby år 1879. Där tog han tjänst som dräng på Kiaby Nr:9 och stannade där i två år. Sedan gick färden till Kjelkestad Nr:11 i Österslövs socken. I 1883 års husförhörslängd skriver prästen om Håkan ”Erhöll 24/10-1882 Frejdebetyg för inträde i Krigstjänst. Antagen 27/10-1882 som soldat för rote 34 Österslöv”. Håkan bor kvar i Kjelkestad och där träffar han sin blivande fru, Nilla Jönsdotter, f:1865 i Österslöv. De vigs den 8/11-1887, men redan i april samma år har första barnet kommit till världen. Ytterligare två barn födds de kommande åren, innan familjen flyttar till Österslöv Nr:15 år 1891. Där på nr:15 får Håkan och Nilla ytterligare 6 barn mellan åren 1892-1902. Men alla barnen får inte leva. Tre dör som spädbarn och två söner dör 19 & 23 år gamla. Men fyra flickor får leva och uppnår hög ålder. Det var nog ett hårt liv för Håkan och Nilla. Efter att ha satt nio barn till världen på 15 år, avlider hon bara 38 år gammal den 21 maj-1903 på Kristianstads Lasarett. Som dödsorsak anges Lungtuberkulos och Njurinflammation. Håkan står nu ensam med sju minderåriga barn att ta hand om. Hur det går är inte känt men i 1910 år församlingsbok finns bara de två yngsta barnen kvar hos Håkan. Då är Håkan skriven som jordbruksarbetare för han har lämnat soldatlivet några år tidigare, 1908. Någon gång under de senaste åren har Håkan träffat en ny kvinna och får med henne ett barn år 1911. Åren går och den 13/2 - 1931 avlider f.d. soldaten Håkan Sjölin 69 år gammal på Epidemisjukhuset i Kristianstad. Dödsorsaken anges som lunginflammation

	Indelningsverket upphörde 1901, men soldaten Håkan Sjölin kvarstod i tjänst på Norra Skåningarna till år 1908. Ingen indelt soldat avskedades, utan de fick stanna på sitt kontrakt tills de själva begärde avsked eller inte kunde fullgöra tjänsten längre. De indelta soldater som fanns kvar efter att värnpliktsarmén införts 1902 fick arbeta sida vid sida med de värnpliktiga. I början under uppbyggnaden av värnpliktsarmén var dessa knektars erfarenhet till mycket stor hjälp. Noterbart är att ingen av de fyra knektar som hette Lind var släkt med varandra. Inte heller är de två Sjölin det. Det var i stället ett vanligt sätt från den dåtida militära inskrivnings-myndigheten att göra det lätt för sig. Man lät soldatnamnet följa roten och soldattorpet. Men många av knektarna hade ju blivit vana vid sitt ”nya” namn och fortsatte använda det, och med tiden blev det ett familjenamn som gick i arv.