Österslövs sockens indelta soldater under1800-talet, del: 2 – Håstads knektar

I Villands Härads årsbok 2014 skrev jag några rader om Österslövs bys sju indelta soldater under 1800-talet. Nu har turen kommit till deras kollegor i grannbyn Håstad. Håstad är en gammal by i Österslövs socken med månghundraåriga anor och som fram till 1850-talet hade en unik byform. I Villands Härads årsbok år 2000 skriver Leif Mårtensson en utmärkt artikel om byn och skiftesförändringarna där. Där i Håstad fanns det tre rotar med tillhörande soldattorp som hade sammanlagt 19 indelta knektar i sin tjänst framförallt mellan åren 1816 - 1906, alla tillhörande Villands/Livkompaniet under Norra Skånska Infanteriregementet, och som delvis bodde i något av Österslövs sockens soldattorp under 1800-talet. Torpen beboddes dock inte enbart av indelta soldater. Det förekom ett militärt samarbete mellan de olika regementena i närområdet, så tidvis var torpen utarrenderade till avskedade knektar, artillerister och ryttare. På Håstads bys första rote, Nr:2 med torpet nr:29 redovisas det mellan åren 1816-1906 fyra knektar, på rote Nr; 13 med torpet Nr:30 redovisas nio knektar, och på roten nr; 18 med torpet nr:33 redovisas det sex knektar. Före 1811 års uppsättning av norra Skånska Infanteriregementet fanns det i det tidigare indelningsverket några roterade knektar som tillhörde Österslövs socken, och som fördes över till det nya regementet, men de förekommer inte efter 1816. Noterbart är också att under regementets första fyra år benämns det som ”roterings-regemente” och kompanierna hade delvis andra namn. Som ex. kallades det blivande Villands kompani för ”Filkesta (Fjälkestad) Compagnie” under de åren.

Först när regementet blir indelt år 1816 får kompanierna de namn, som i vårt fall först kallas Villands och sedan Livkompaniet, namn som sedan kom att följa dem regementets nedläggning 1994. Regementet deltog i 1813 års fälttåg till Norge. Det sistnämnda blev det sista krig som Sverige varit en stridsförande part i. Därefter har freden rått i vårt land sedan över 200 år.

Var soldattorpen haft sin grund kan i dag vara svårt att hitta på någon karta. Många torp är borta, flyttade eller totalt ombyggda med nya fastighetsbeteckningar. Men i Håstads fall finns ett av soldattorpen utsatt på Generalstabskartan från 1869 (markerat med pil) och märkt med ST. På den Häradsekonomiska kartan från 1926-1934, och på en modern karta är torpet/ byggnaden kvar på samma plats. Det går dock inte att avgöra vilket av de tre torpen det är.

Vilka var då Håstads indelta soldaterna, och vad hette de?

Jag skall här åter igen försöka ge en liten bild om var knekten kom ifrån, hans familjenamn innan värvningen, familjeförhållande och hans tid i tjänst, och i en del fall vart han blev av sedan. I de fall där det förekommer någon mer speciell notering om knekten så redovisas även den. Jag redovisar här nedan Håstads tre rotar/soldatnr, 29, 30 & 33 med indelta soldater i den ordningen.

Knektar på Håstad Rote:13/Soldat Nr: 30

Knektar på Håstad Rote:13/Soldat Nr: 33

Knektar på Håstad Rote:2 / Soldat Nr:29

NS-01-0029-1816 Nilsson, Ola. På torpet Nr:29 blir Ola Nilsson den första indelte knekten när regementet omorganiseras 1816. Där har tidigare funnits tre värvade roteknektar som får avsked samma år. Ola Nilsson är född i Näsby ”Galgahuset” den 5 juli 1793, föräldrarna var artilleristen Nils Lundahl och hans hustru Bolla Olasdotter. Ola har flera syskon och en syster, Bengta f:1796 gifter sig med en av Österslövs knektar, Nr:34 Anders Lind. Ola har kommit från Nosaby i samband med att han blir soldat för Håstad hösten 1816. Knappt året efter har Ola träffat sin tillkommande och gifter sig i Kristianstad med pigan Elisabeth Rosenqvist f:1793. Sju barn sätter de till världen där på torpet. Ola tjänar kronan väl i 30 år. Den 8 juni 1849 ”begär och får Ola Nilsson avsked med anmälan till underhåll, tjänst utmärkt väl”. Ola och hustrun får bo kvar i soldattorpet när den nye soldaten flyttar in. De stannar där livet ut. Hustrun Elisabeth avlider 1862 och Ola blir änkling i 10 år. Han avlider på soldattorpet den 14 april 1872, 78 år gammal.

NS-01-0029-1849 Månsson Gran, Pehr. Pehr föddes på Österslöv nr:6 den 15 mars 1825, och föräldrarna var torparen Måns Påhlsson, f.1780 och hans hustru Bengta Andersdotter, f.1785. När Pehr Månsson Gran blir indelt knekt för Håstad rote Nr:2 år 1849 har han redan varit kronans soldat i tre år. Han hade som 21-åring värvat sig för tre år som artillerist nr:22 Gran vid 1:a batteriet på Wendes Artilleriregemente i Kristianstad. Efter de åren återvände han till sin hembygd och blev indelt soldat med samma namn där. Efter några ensamma år på torpet gifter han sig år 1858 med pigan Bengta Johnsdotter, f:1824 i Småland. Hon har ett barn med sig till boet, och tillsammans får de ytterligare fyra barn. Yngsta barnet är bara 3 månader gammalt när Pehr avlider i förtid, den 13 november 1866, bara 41 år gammal. Dödsorsaken är okänd. Änkan Bengta med barnen får bo kvar på soldattorpet hos den nya soldatfamiljen, och först år 1885 flyttar Bengta därifrån.

1.      NS-01-0029-1867 Bengtsson Ask, Magnus. Smålänningen Magnus Bengtsson föddes år 1832 i Pjätteryd socken en mil från Älmhult. Han kommer till våra trakter som dräng i Balsby år 1850. Fyra år senare blir han antagen som indelt soldat för roten Röetved:4 med namnet nr:8 Ask. År 1859 kommenderas han att ingå i Norra Skåningarnas fångvaktsstyrka på Malmö Citadellfängelse. 1865 flyttar Magnus till Håstad Nr:10 och där gifter han sig samma år med Bengta Persdotter, f:1844, i Österslöv. När soldaten Gran dör i förtid blir Magnus Ask förflyttad till det lediga soldattorpet i Håstad med nr:29. Magnus och hustrun Bengta får tre barn, Erik, Nils och Johanna. Åren går och efter 32 års tjänst begär och får Magnus Ask avsked år 1886. Nästa soldat för Håstad nr:29 väljer att inte flytta in på torpet, så Magnus och hustrun får stanna kvar där livet ut. Våren 1904 avlider Bengta Persdotter och Magnus blir kvar på torpet tillsammans med sonen Nils, som flyttat hem då han blivit sjuk i ”fallandesjuka” (Epilepsi). Magnus Bengtsson Ask får ett långt liv, han avlider 85 år gammal den 8 februari 1917. Sonen Nils bor kvar på torpet tills han avlider 1937

1.       NS-01-0029-1886  Ax, Nils. Den siste soldaten på Nr.29 var Nils Nilsson, född 21/5-1866 i Fjälkestad. Fadern var Nils Björkman, indelt soldat för först Råby rote och sedan Odersberga sätteri i 30 år. Som brukligt var började Nils som dräng på gårdar i närområdet några år, och använder då namnet Björkman. År 1886 tar han tjänst som indelt soldat för roten Håstad:2 med nr:29 Ax. Men han flyttar aldrig till Håstad och byns soldattorp. Nils blir kvar hos föräldrarna tills han gifter sig den 27/-1894 med Anna Jönsson f.1871 i Oppmanna. Nils bosätter sig som arbetare och torpare på olika ställen under Odersberga gård. Nils Och Anna får åtta barn på 16 år, men tre flickor dör som spädbarn. Efter 16 år som soldat för Håstad begär och får Nils avsked 19/9-1902. Han fortsätter som torpare och blir inblandad i en av de första lantarbetarekonflikterna i landet. I april 1907 utbröt statarkonflikten på Råbelöfs gods. Godsägaren James Kennedy låter vräka tjugosju familjer från Råbelöfs gods efter en konflikt med lantarbetarna som ville ha rätt till kollektivavtal. Nils Ax:s var en av de drabbade familjerna. Då hade han bott på godset i 41 år. Det finns tre styck propagandavykort (www.kristianstadvykort.se/ arbetarrorelsen/robelov) som visar Nils med familj vid vräkningen. Dock fick Nils komma tillbaka som först torpare och sedan som arrendator på Perstorp under Odersberga. Där stannar familjen tills någon gång på 1930-talet, då de flyttar till Hjärsås socken. Nils Ax avlider 75 år gammal den 24 juli 1941 och begravs på Nosaby kyrkogård

En intressant notering är ju Österslövs socknens sätt att bedriva en form av fattigvård/socialvård på denna tid på 1800-talet. Normalt var ju att när en ny knekt tillträde på roten fick den gamle knekten eller hans änka bo kvar i max tre månader, sedan skulle torpet lämnas. Men för Österslövs soldater i de olika byarna gällde ofta att avskedade soldater eller deras familjer fick bostad i något av socknens soldattorp. Som exempel så bodde det under några år på Håstad rote:2 med torpet nr:29 samtidigt en avskedad soldat med hustru, en soldatänka med fyra barn och den nya soldaten med sin familj på fyra personer. Det låter orimligt trångt så man kan nog anta att de var mantalsskrivna på torpet, men delvis bodde som inhyses på andra ställen hos anhöriga och vänner i socknen

Knektar på Håstad Rote:13 / Soldat Nr: 30

NS-01-0030-1816 Ros, Pehr Första gången i de militära rullorna som vi stöter på Pehr Persson är när han mönstras in som indelt soldat år 1812 i det nyuppsatta Norra Skånska infanteriregementet för roten Håstad:19 med nr:74. Vid regementets omorganisation fyra år senare skrivs han för roten Håstad:13 med namnet Nr:30 Pehr Ros. Vid generalmönstringen år 1818 noteras det vid Pehrs namn ”Spel i nummer”, vilket innebär att roten inte behöver hålla soldattorp utan endast betalar hans kontanta ersättning och uniform. Han tillhör i stället regementets musikkår och har flyttat in till Kristianstad för sin tjänstgöring. Den 11 oktober 1818 gifter sig valthornisten Pehr Ros med pigan Karna Pehrsdotter, och tillsammans får de två barn, dottern Elna, 1819 och sonen Lars, 1824. Pehrs umgängeskrets är för en enkel musikant/soldat något förvånande. När sonen Lars döps så står som Susces (den som håller barnet vid dopet) Fendriken Baron Emil Ruth. Testes (dopvittnen) är Capitaine Rotchirch, Fabriqueur Ruberg, Hattmakaren Anders Åström. Tre år senare, 2/6-1827 avlider Pehr Ros hastigt, bara 33 år gammal. Som dödsorsak anges bara ”vådlig händelse” utan närmare förklarning

NS-01-0030-1828 ROOS Sven. Sven Svensson Roos var Smålänning. Han föds den 20/11-1799 i Agunnaryds socken, ca.3 mil norr om Älmhult. Fadern är indelte soldaten Sven Norrman på roten Tjurkö Nr:43 i Kronobergs regemente. Sven Roos resa till tjänsten som soldat går över drängarbete i Bäckaskog. Därifrån kommer han Håstad år 1829. Då har han antagits året innan som soldat nr:30 för Håstad. Han skrivs vid det tillfället som 5”11 lång (1,80m) och ogift. Han förblir ogift livet ut. Sven har nog haft ett rätt jobbigt liv med sjukdom och ohälsa. Efter tolv år som soldat orkar han inte längre utan begär avsked i juni 1840. Regementsläkaren skriver i ett sjukintyg att ”Soldaten vid N.Skånska inf.regs Lifkompani, Nr 40 Roos är svag till sina krafter, är nervsvag och har haft känning av Epilepsi, hvarigenom han är oduglig till vidare krigstjänst”. Sven lämnar tjänsten men får bo kvar i Håstads soldattorp nr:2, och där avlider han 18 år senare, den 15 januari 1858.

NS-01-0030-1841 STRID Johan.  Ytterligare en småländsk soldatson tar tjänst för Håstad. Johan Andersson är född 22 december 1821 i Ormersberga socken vid Växjö. Fadern är indelte soldaten Anders Berg vid Hörda rote i Ormersberga. Johan är bara 15 år när han kommer till Balsby Nr:21 som dräng år 1836. Fem år senare skriv han som soldat nr:30 Strid för Håstad. Johan är och förblir ogift så länge han är bosatt i Håstads soldattorp Nr:2. Sommaren 1849 begär och beviljas Johan Strid avsked på grund av sjuklighet. Regementsläkaren skriver i sjukintyget att ”Nr:30 Strid är lidande av svagt bröst och därigenom oduglig till vidare krigstjänst, men kan försörja sig”. Johan bor kvar på torpet till år 1853 då han flyttar till Åhus. Där upphör alla spår efter honom

Efter Johan Strid flyttar inte någon ny knekt in på Håstads soldattorp Nr:2. Kvar på torpet bor den tidigare knekten Roos till år 1858. Efter det finns inte torpet lägre noterat som soldattorp i kyrkoböckerna. Sannolikt har det fått ett annat nummer eller flyttats till en annan plats i socknen

NS-01-0030-1850 EKBERG Johannes Ännu en knektson tar plats i Håstads knektled. Glimåkrasonen Johannes Olsons, född 25/1-1832, fadern är f.d. Dragonen Olof Alberg i Skånska Dragonregementet. Johannes antags till knekt 16 april 1850 och skriv som ogift och sex fot lång (1,83m), en lång karl på den tiden. Han flyttar aldrig till Österslövs socken, utan bor kvar i föräldrahemmet i Häggeryda i Glimåkra socken. Johannes är uppenbarligen en orolig själ för vid generalmönstringen år 1853 sätts han på ”ett års förbättring för liderlighet”. Han får alltså ett år på sig att ändra sitt levnadssätt och uppföra sig bättre, annars blev det avsked. Johannes hörsammar inte denna uppmaning och blir med rotens godkännande avskedad i januari år1854. Efter avskedet bestämmer sig Johannes för att emigrera och tar ut flyttsedel för att bege sig till Nordamerika. Han kommer inte så långt utan hamnar på Jylland som mjölnardräng. Efter bara ett par år där återvänder han hem till Glimåkra igen. Han finner sig tillrätta i livet och gifter sig år 1873. Johannes Ekberg avlider i lunginflammation den 3/5 1911, 79 år gammal

Liderlighet betyder inte nödvändigtvis detsamma som idag, när ordet ju främst kopplas till sexuellt lättsinne. I gamla tider kunde det även betyda annan sedeslöshet, förargelseväckande beteende etc och ofta verkar spriten vara inblandad. Det var inte ovanligt att soldater fick avsked på grund av liderlighet.

NS-01-0030-1854 LINDER Anders. Anders Jönsson föddes i Oppmanna socken den 25 mars år 1834. Föräldrarna var Torparen på Tollarp Nr;1 Jöns Hansson, f:1889 och Ingar Nilsdotter, f:1899. När Anders blir indelt knekt för Håstad Nr:30 år i februari 1854 väljer han att inte flytta till Håstad utan blir boende kvar i föräldrahemmet under sina 10 år som knekt. Som knekt får Anders utöver de vanliga lägermötena på Ljungbyhed även uppleva en vaktkommendering till Malmö Citadellfängelse år 1859 (se notis nedan). När Anders far avlider i februari 1864 får Anders möjlighet att ta över torpet efter sin far. Efter tio år i kronans tjänst begär och får Anders då avsked den 9/8-1864. Under hela sin militära tid antecknas Anders som ogift, och det förblir han livet ut. Anders bor tillsammans med sin mor och ogifta syster Bengta. År 1883 flyttar Anders och hans syster till ett torp under Arkelstorp Nr:2, och där skrivs Anders sedan som husägare. Systern Bengta; f:1841, som varit skriven tillsammans med Anders sedan moderns död 1867, avlider här 1/11-1895. Det där med kyrkplikt var nog inget viktigt för Anders, vilket får prästen i byn att notera ” Ej begärt nattvard på många år”. Anders Linder avlider av lungsot den 27 mars 1903, 69 år gammal

Den yttre bevakningen av intagna fångar på Malmö Citadellfängelse var en militärkommendering som skiftade runt på olika regemente. Från det tjänstgörande regementet plockades det ut 1 kapten, 1 löjtnant, 1 fanjunkare, 2 underofficerare, 4 korpraler, 88 soldater och 2 trumslagare. Antalet fångar på Malmöhus åren omkring 1860 var runt 1,000 man. En del av sysselsättningen ägde rum utanför anstalten. Fångar från Malmöhus grävde de s.k. Pildammarna i staden, liksom större delen av Suellshamnen. Hela tiden stod de under bevakning av de medföljande soldaterna ur bevakningskåren.

NS-01-0030-1864 LUND Lars Lars Nilsson är enligt de militära rullorna född den 25 oktober 1843 i Hjärsås. En uppgift som inte går att kontrollera eftersom en brand i Hjärsås prästgård 1895-04-30 förstörde största delen av kyrkoarkivet. Men på ett litet torp i Tusseboda någon km nordöst om Värestorp finns på 1860-talet hans föräldrar, f.d. Dragonen Nils Dedick och hustrun Ingjer Olsdotter. Lars tjänar som dräng bl.a i Broby tills han värvar sig som knekt för Håstad år 1864, och får efternamnet Lund. Han återvänder i samband med det till Tusseboda och bor där hela sin knekttid. Sedan lockar äventyret Lars och han begär och får avsked som soldat den 24/5-1871. Två månader senare emigrerar Lars Lund till USA den 24/7-1871. Efter 3,5 år i staterna återvänder Lars till Sverige och Tusseboda den i mars -1875. Väl hemma gifter han sig bara 1,5 månad senare med pigan Valborg Persdotter f:1848, så de hade nog en kontakt sedan tidigare. Lars och Valborg blir torpare i Sibbarp, Osby socken. Hustrun har en o.ä son med sig i boet och tillsammans får paret tre barn åren 1878-82. Men det är nog svåra tider för familjen för den 28/4-1883 emigrerar Lars ensam till USA för att hitta en inkomst. Lars klarade det bra för efter tre år återvänder han hem till familjen i mars 1886. Efter bara en månad hemma emigrerar hela familjen till Chicago. Där stannar familjen livet ut. När Lars avlider 78 år gammal den 20 oktober 1922, skrivs han som pensionerad specerihandlare och husägare. Så drängen/knekten Lars Nilsson Lund lyckades med den amerikanska drömmen, att få det bättre för sig och de sina ”over there

NS-01-0030-1871 LUND Sven. Sven Bengtsson föddes i Trolle Ljungby socken den 15 juli 1852. Fadern var torpare under Vanneberga Nr:33. Barndomen var nog rätt jobbig med ett fattigt och sorgdrabbat föräldrahem. De var åtta syskon i familjen, men tre av Svens bröder avlider inom ett år 1855-56. Eländet fortsätter och i 10-årsåldern får Svens föräldrar ”uppfostringshjälp” (kontantbidrag) för honom av socknen under några år. 19 år gammal tar Sven ut prästbetyg för att bli soldat för Håstad Nr:30. Fyra år senare, 1875 gifter sig Sven med en tre år äldre Trolle Ljungbyflicka, Else Svensdotter. De bosätter sig i Vanneberga och där föds deras första och enda barn, dottern Elna, 1877. Men den lilla får bara leva i 1,5 år innan hon dör i scharlakansfeber 29/1-1879. Vid folkräkningen drygt två år senare, i november 1880 redovisas Sven och hustrun Else utan barn. Dock kan man där utläsa Svens civila yrke som anges som målare. Några år går och Sven får nog av militärlivet och fattig-Sverige. Han begär och får avsked från regementet i april 1882. Redan då är nog planerna att de skall emigrera, och den 4 september 1882 lämnar Sven, Else och hennes föräldrar Sverige och utvandrar till Red Wings i Minnesota, USA. I Minnesota stannar de livet ut. De tar en adoptivson, Carl Henning, född där år 1888. År 1914 är de hemma i Sverige och hälsar på men återvänder till USA samma år. Sven Bengtsson Lund avlider 67 år gammal den 20/2-1920 i staden Warren, Marshall County, Minnesota, USA.

Utvandringen från Trolle Ljungby var hög under flera år. Bara under året ovan, 1882 utvandrar det 64 personer (inkl. barn) från Trolle Ljungby församling. Nationella emigrantdatabasen ”Emibas” redovisar sammanlagt 1024 emigranter från församlingen mellan åren 1845-1930. Som jämförelse så utvandrade det under samma tid bara 504 personer från Österslöv och 603 från Nosaby socknar.

8

NS-01-0030-1882 NORDÉN Ola. Ola Nilsson föddes den 10 oktober 1861 som son till skräddaren Nils Persson i Åraslöv. Året efter flyttar familjen till Hammar 3:1, och där finns Ola tills det är dags att börja försörja sig själv som 15-åring. Han arbetar som dräng i Fjälkinge, Österslöv, Håstad och Nosaby mellan åren 1876-1882. Sedan skriver han på som soldat för Håstad nr:30 och får då namnet Norden. Han flyttar då också hem till föräldrahemmet i Hammar. Fyra år senare har Ola hittat sin kvinna och gifter sig den 29/12-1886 i Nosaby Kyrka med pigan Elna Nilsdotter, f:1863 från Trolle Ljungby. Ola Norden skrivs nu som soldat och husägare på Nr:5 Åraslöv. Där föds det 6 barn under en 10-årsperiod. Men barndödligheten är stor på den tiden och två döttrar avlider, Betty, f.1894 i magsjukdom år 1896, och Anna, f:1893 i hjärnfeber år 1900. Ola tar avsked som soldat år 1898 och när hans fader avlider hösten 1899 så tar Ola över som Åbo på Hammar 3:1 efter honom år 1900. Ytterligare två barn föds i Hammar, och en dotter, Hilda f:1889 avlider i TBC år 1901. Ola är sedan skriven på Hammar 3:1 med hustrun livet ut. I flera böcker noteras han som Åbo och Timmerman (Grovsnickare). Ola Nilsson Norden avlider av en Hjärnblödning den 17 juni 1943, 82 år gammal, och begravs på Nosaby kyrkogård där det fortfarande finns en gravsten över honom och hustrun.

9

NS-01-0030-1899 LINDEN Karl. Karl Nilsson föds i Karstad i Österslövs socken den 28 maj 1879. Där är fadern Nils Persson torpare på Karstad Nr:14. När Karl är åtta år flyttar familjen till Kjälkestad Nr:16 (även benämnd Ekestad i böckerna) där fadern skrivs först som Åbo och sedan som ägare. Karl tar tjänst som knekt för Håstad Nr:30 i mars år 1899, och tar sig då namnet Lindén. Han blir den siste indelte soldaten som värvas för någon av Håstads rotar, eftersom indelningsverket upphör år 1901 (se not). Karl Lindén är i tjänst till år 1906, hela tiden bosatt i föräldrahemmet. Året efter avskedet övertar han Kjelkestad Nr:16 efter fadern och skrivs därefter som Hemmansägare. Den 29 januari 1913 gifter sig Karl med Tilda Nilsson, f:1880, från Nosaby. Tillsammans bor och driver de Kjälkestad Nr:16 livet ut, men några barn föds aldrig på gården. Karl Nilsson Lindén avlider 63 år gammal av ett slaganfall den 10/3-1942. Hustrun Tilda avlider 21/10-1967. De har sin grav på Österslövs kyrkogård under denna sten.

NS-01-0033-1816 BLAD Nils. Smålänningen Nils Nilsson var den första indelte knekten på torp 33. Han var född 21/6-1780 i Göteryds församling i Kronobergs Län. När han kom till Skåne är inte känt men kan kom som dräng från Maglehem till Österslöv år 1811. Han var då gift med Ingar Nilsdotter, f. 1870 och hade en dotter Sissa, f. 1803. De första fyra åren som knekt tjänstgjorde Nils Blad som rotesoldat nr: 69 för Fjelkestads kompani för att sedan bli nr:33 vid Villands kompani vid regementets omorganisation år 1816. Nils var en av de soldater som plockades ut från kompaniet för att ingå i ett uppsatt fältkompani med order om att ingå i den Svenska fältstyrka som var i krig mot Norge år 1814. I augusti 1814 kom Generalordern att ”N.Sk.Infreg. 2:a batt. Fältkompani beordras avgå till Carlstad med avmarsch den 14/8”. Samma dag slöts det vapenstillestånd mellan länderna och alla stridigheter upphörde. Men med den tidens långsamma postgång så han säkert kompaniet en bra bit på väg mot Norge. Nils Blad står kvar i tjänst till år 1822 då han begär och beviljas avsked. Efter avskedet bosätter han sig som dräng på Karstad nr:4 för att sedan bo på ett av Karstads lediga soldattorp de sista åren i livet. Nils Blad avlider, 60 år gammal den 7/11-1840

NS-01-0033-1822 LUSTIG Sven.  Sven Clausson blev hans namn när han föddes den 3 augusti 1797 på Knutstorp i norra ändan Österslövs socken. I ungdomen tjänar han som dräng bl.a. i Nosaby innan han återvänder till Österslöv år 1815. Efter några år som dräng där blir han antagen som indelt knekt år 1822, och får då namnet Lustig. Samma år gifter han sig med Svenborg Nilsdotter, f:1796 i Österslöv. Det var nog lite brått med bröllopet för redan efter tre månader kommer första barnet till världen. Sven förblir rotens soldat i nio år, till den 4/10-1831. Då förflyttas han till Nr:1 Hillestorp i Knislinge socken, och tjänstgör sedan där i 5,5 år. Den 20/4-1837 beviljas Sven Lustig avsked och lämnar soldatlivet. Hans vidare öde är okänt. Vid en brand i Hjärsås prästgård 1895-04-30 förstördes största delen av Knislinge kyrkoarkiv varför det inte går att följa honom fram i tiden

NS-01-0033-1831 BLOM Nils. Om Nils Blom finns inte mycket att berätta. Han kommer och går ganska anonymt i rotens historia. I Generalmönsringsrullan 1834 står det bara att han är född i Skåne, 31 år gammal och gift. Något tidigare sonnamn anges inte. Han återfinns inte heller i Österslövs kyrkoböcker under de aktuella åren, så han har nog bott i någon grannförsamling men varit knekt för Håstad. Den sista kända anteckningen om Nils Blom är i rullan 1840, då det noteras att han avskedas på grund av stöld. Hans vidare öde är i skrivande stund okänt.

NS-01-0033-1840 STRAND Pehr.  Pehr Andersson föds den 21 maj 1820 i Österslöv. Föräldrarna är Anders Månsson Östberg och Bengta Olsdotter. Fadern är en f.d grenadjär som arrenderar ett av Österslövs soldattorp åren 1819-1822 för att sedan flytta till Oppmanna. Pehr flyttar aldrig in på byns soldattorp utan bor kvar hos föräldrarna även sedan han antagits som knekt för Håstad Nr:33 år 1840. Han får namnet Pehr Strand vid mönstringen och skrivs som ”Skåning”, ogift och 1,80 lång. Redan efter sex år har Pehr avancerat och genomgått korpralskola, och skrivs sedan som korpral i resten av livet. Efter 16 år som ogift soldat/korpral, boende i föräldrahemmet i Oppmanna så förändras Pehrs liv. Han träffar och gifter sig år 1856 med den 33-åriga barnmorskan Anna Klintberg från Hammar, och får tillsammans med henne minst tre barn. De sätter bo på Balsby Nr:15 år 1857, och i augusti 1858 förflyttas Korpral Pehr Strand från Håstad till en tjänst under roten Åraslöf:1 i Nosaby socken. Där stannar han till april 1870, då han efter 30 års tjänstgöring vid Norra Skåningarna beviljas avsked. Den 6/8-1887 avlider f.d. korpralen Per Strand, 67 år gammal.

NS-01-0033-1858 ELG Erik Utom äktenskapet, så står det i den första anteckningen om Erik Eskilsson när han föds den 14 juni 1837 i Näsums socken. Modern Kerstin Svensdotter är piga i Sonarp och uppger att fadern är drängen Eskil Bengtsson i Blistorp. Erik växer upp och bor hemma hos modern i Näsum till år 1853. 16 år gammal kommer han till våra trakter för att först vara dräng på en gård i Balsby, och året efter i Österslöv. I augusti 1858 antages den 22-årige Erik som soldat nr: 33 Elg för roten Håstad:18. Erik flyttar aldrig in i något av byns soldattorp utan bor kvar på någon gård i Österslöv de första knektåren för att sedan bo i eget hus i Nosaby. Den 23 juni år 1862 gifter sig Erik med pigan 23-åriga Hanna Nilsdotter från Nosaby, och bara tre dagar senare kommer första barnet till välden, så det var bråttom till prästen den gången. Livet var hårt mot Erik och Hanna. De fick sex barn men bara två fick leva till vuxen ålder. Fyra barn dog som små inom 4 år. Även Erik är sjuklig, han kan inte tjänstgöra till slut utan begär får avsked p.g.a. utfärdat läkarintyg 1876. Då har han tjänat kronan väl i 18 år. Soldaten Erik Elg avlider i lunginflammation den 24 maj 1888, drygt 50 år gammal. De två överlevande döttrarna emigrerar till USA, Mathilda år 1895 och Elna år 1898. 10 år senare kommer Elna hem och hämtar modern, Eriks änka Hanna och tar med henne till USA år 1908

NS-01-0033-1876 LINDGREN Sven. Sven Mårtensson kommer från Trolle-Ljungby socken där fadern Pehr Mårtensson är dräng på Trolle Ljungby gård. När han föds den 22/6-1856 är modern Ingar piga på granngården Bengtsro. Familjen bosätter sig sen Tosteberga och där växer Sven upp. 17 år gammal är det dags att försörja sig själv och Sven arbetar först ett år i Ö. Ljungby för att sedan bli dräng hos handlare Pettersson i Sölvesborg. Efter 1,5 år där tar Sven ut flyttbetyg från prästen för att flytta till Danmark, men av det blir det inget. I stället låter han värva sig som soldat för Rote:18 Håstad med knektnamnet Nrr:33 Sven Lindgren den 23/6-1876. Under alla sina soldatår är Sven bosatt i Tosteberga, en kort tid i Kristianstad och i Gualöv, men aldrig i Österslövs socken. Han gifter sig 1880 med Pernilla Månsdotter från Tosteberga:22 och de får tio barn tillsammans. Som oftast vid den tiden fick alla inte leva. Tre flickor dog som små, och en son dog 1905 i en klämmolycka på IFÖ-verken. Sven är en trogen soldat, han stannar i tjänst när indelningsverket upphör 1901 tills år 1906 då han avgår 50 år gammal med pension. En pension han hinner njuta av som torpare i Gualöv i sju år innan han avlider i lunginflammation den 31 maj 1913

Genom ett riksdagsbeslut 1873 bestämdes det att indelningsverket skulle ersättas med värnplikt. Avvecklingens avslutande del genomfördes 1901. De redan anställda knektarna fick dock rätt att fortsätta att tjänstgöra så länge de önskade. Från och med 1902 anställdes inga fler indelta knektar. De knektar som då fanns i den indelta armén skulle avvecklas men det skedde inga stora massiva avskedanden utan man behövde en övergångsperiod fram till 1908. Avgångarna var ändå ganska stora under de första åren. Som ett exempel kan nämnas att vid Gärds kompani, Norra Skånska Infanteriregementet fanns 113 knektar år 1901. År 1904 fanns enbart 53 st kvar i tjänst. År 1908 då värnpliktsarmén skulle vara införd fanns enbart 19 indelta soldater kvar i kompaniet. När första världskriget bröt ut 1914 fanns 7 indelta soldater kvar i kompaniet. Det skulle dock dröja ända till 1960-talet innan landets siste indelte knekt gick ur tjänst.

Den indelta stammen var tungrodd och trög,

Men var dock ett släkte af män;

Ur hemsocknes torfva sin näring den sög

Och jordbunden nämnde man den,

Men hade det gällt, är jag viss att den stått

Emot fiendens hop som en damm,

Fram mot blixtrande eld hade modigt den gått

Vår trofasta indelta stam!

Carl Lindencrona - ur diktsamlingen

"Indelta knektar, Typer och minnen" 1913:

Knektredovisningen ovan och i tidigare årsböcker är på inget sätt en fullständig forskning om den enskilde soldaten. Den skall ses som en enkel beskrivning av knekten och hans bakgrund, och var han sedan blev av efter sin tjänst för socknens rusthåll. För den enskilde släktforskaren finns där säkert mycket mer att hämta från de gamla arkiven. Dock står jag gärna till tjänst att dela med mig av mina källanteckningar.  //  Bengt Welander